Ohlinghome

Att jag och Nicklas skall gifts oss, just själva äktenskapet, känns inte så konstigt. DET har vi ju vetat i 1,5 år att vi ska. Det finns heller inget annat som känns mer rätt än att få bli N:s fru. MEN det är bröllopet/festen/eventet som känns sjukt. Att vi om en vecka skall anordna detta. Alla gäster som kommer dit för vår skull! Alla pengar som kommer gå åt till den här dagen. All planering som skett under det gångna året för att just denna, enda, dag skall bli så bra som möjligt. Och denna dag är om en vecka!

Idag åker jag till Jönköping. Igår fixade jag fransarna och i skrivande stund sitter jag och får håret fixat. En förlängning är på gång och jag är otroligt förväntansfull! Känns som att när jag ikväll sätter mig på bussen så går jag in i bröllopsdimman!