Tredje trimestern och tankar när allt liksom bara rullar på

Jag satte typ i halsen nyss när det slog mig att om 10 veckor så är "Köttvar" (charmigaste nicknamet ever) helt färdiggräddad. Alltså v.29 är vi redan inne i, skall det gå såhär fort, såhär enkelt, såhär på löpande band? Jag VET att jag såklart skall vara evigt tacksam för den enkla väg jag haft, iaf fram till nu, man vet ju aldrig hur man mår imorgon, men det går liksom heller inte riktigt att på ett enkelt sätt ta in det heller när allt bara rullar på. Sen bara för att det går så himla bra så tänker jag till och från att något kommer skita sig, just för att det inte "bara" kan vara så här det skall kännas. Men det känas ju inget på att oroa sig heller sbara att försöka lita på att kroppen vet vad den håller på med.

Nu syns magen iof, den går inte att missa om jag inte kör någon form av skynkesliknande skjorta och sparkar var och varannan timme föräras jag också med. Det sätt jag nu försöker mig på för att min hjärna skall förstå att det skall flytta in en ny liten människa här är att köpa massa saker... Det kanske inte är helt optimalt men något måste jag ju göra. Jag sa redan från början till N att vi INTE skall köpa en endaste liten pinal innan sommaren var slut men det har varit svårt och nog har det flyttat in både barnvagn, babykorg, babynest, Ullaredspinaler och massor av ärvda kläder. Jag är rätt noga dock med att inte överköpa, att försöka hålla mig till ärvda saker och blocketfynd och sedan komplettera med plagg från secondhand då det på riktigt är en guldgruva. Alltså vi snackar näst intill oanvända saker för 10kr. Och jag kan inte förstå syftet med att köpa en ny vagn för närmre 10.000kr när man kan få en princip identisk med något år på nacken för mindre än halva priset. Det blir självklart lite nytt också, vem försöker jag lura, det går liksom inte att blunda för att det är rätt så jäkla kul att köpa miniplagg MEN inte till överdrift, inte än, jag vill fortfarande känna att jag har kontroll och hur hemskt det än låter känna att om något händer så har vi inte hunnit kära ner oss i varendaste liten pryl utan det ligger rätt nedstoppat och otvättat i en låda fortfarande. 

Har även insett att jag blir lite irriterad över den fördelningen det fortfarande är bland barnkläder, jag trodde verkligen inte att det var så. Alltså det är ju sjukt att det inte ens går att hitta strumpbyxor på "killavdelningen" för bebisar utan då får man kolla bland klänningar och tyll. Alltså det måste ju vara optimlat även för en bebis med snopp att inte behöva tappa strumporna stup i kvarten... Det är inte det att jag kommer klä vår unge i klänning eller propagera att det skall vara genusneutralt all over, nej nej, men roliga härliga kläder som passar ett barn, måste det delas upp i avdelningar? Så länge jag får bestämma så kommer det hellre bli en härlig gul tröja som är köpt på "tjejavdelningen" än en blå tröja med ett plastigt traktortryck på.

Over and out!

1 Maria :

skriven

Jag längtar efter dig och Köttvar!❤

2 Eza:

skriven

KÖTTVAR-HÅKAN, bästa namnet!!!!!

Kommentera här: