Cornelis första månad

Okej, bättre sent än aldrig, jag tänkte ju sammanställa lite kring hur den första månaden med bebis har varit. Eller första tiden kan vi väl säga då det gått några veckor till men jag försöker hålla mig till den första månaden nu när jag tänker tillbaka för det går snabbt i vändningarna sen kan jag lova. 
 
Först och främst så tänker jag slå hål på myten "det känns som att han alltid varit här" för det tycker jag nog inte att man kan säga. Det är en ny vardag där många saker nog är enklare än vi tänkt men även svårare, omständigare och helt enkelt annorlunda. Att jag är mamma och Nicklas pappa har jag också svårt att ta in. Vi två är liksom Cornelis föräldrar, de där två som han skall ringa och fråga saker när han inte vet själv, de där som skall lära honom vad som är rätt och fel och helt enkelt se till att han under de kommande 18 åren är hel, ren, får mat, kärlek, bra värderingar, lär sig prata, gå, äta själv, kissa utan blöja, vad som är rätt och fel, lär sig visa hänsyn, respekt, hur man är en bra kompis och medmänniska. Ja listan kan bli lång och man blir svettig av mindre. Men knäppare folk än mig och N har ju klarat att fostra ett barn så det går nog.
 
Cornelis har sedan dag ett varit väldigt "snäll", hittils tror jag att han har gråtit max, om ens det, fem minuter i sträck (inte för att jag tror att ett barn kan vara dumt men ni fattar). Han sover stora delar av dagen och vaknar mest och gnyr eller gnor med handen vid sin mun när han är hungrig. Han äter ungefär var tredje timme och vi har även sett till att det inte går längre än så för att hålla honom nöjd. Amningen har funkat, om än med viss möda, från första dagen men det tog ungefär fyra veckor innan den "satt" som den skulle. Såg framför mig att jag skulle behöva ligga ner och amma på en bänk hela våren men vi lärde oss att sittamma och att knyckla ihop bröstet på rätt sätt för att en liten Cornelismun skulle kunna greppa på rätt sätt. Vikten som nästan exakt ökat med 1kg på en månad visar på att han äter precis så mycket som han behöver. 4080gr visade vågen hos BVC fem veckor efter födsel.
 
När det kommer till sömn så har jag nog fått sammanlagt runt 7h varje natt om man lägger ihop alla sovperioder, det låter nog mycket men då snackar vi kanske en 3h period och två 2h perioder med amning emella. Men jag klagar inte, Cornelis vaknar och gör sig mer eller mindre hörd och sen brukar han oftast somna om efter amning och blöjbyte. Vi började de första två veckorna med att Nicklas tog alla blöjbyten på natten efter att jag ammat men vi insåg sedan att det var bättre att jag som ändå redan var vaken tog blöjbytena också så att iaf en av oss var mer utsövd på morgonen. Sen skall tilläggas att jag på något konstigt vänster inte varit supertrött på morgnarna så fem minuter extra vakentid på natten för ett blöjbyte kvittar liksom medan att putta liv i N för att byta en blöja rubbade hans sömn mycket mer. Sen att både jag och Nicklas är hemma på dagarna gör att vi inte har något att anpassa oss till och ligger kvar och sover i sängen fram till ca 11.00. Detta gör ju att vi samlar sovtimmar om något även om vi då även skjuter lite på dygnet. Nicklas skall tilläggas är förste blöjbytare hela dagen sen!
 
Att "tutta" på något verkar generellt vara en hobby han lagt till sig med. Bröst, napp och flaska funkar alltihop. Vi har testat att pumpa ut och ge med flaska vid något enstaka tillfälle för att se om det funkar och det gör det vilket känns skönt att veta inför framtiden så att N kan ge mat om jag behöver vara hemifrån en längre tid. Och att nappen, som vi först tänkte skulle få vänta med att introduceras (why?), är ju en skänk från ovan då det verkar vara ett bra substitut till min arma barm mellan varven. 
 
Att åka bil och vagn är något som funkar bra och C somnar oftast rätt snabbt när det börjar skumpa. Lite svårt med kläder dock nu när det är så kallt ute. Är han för varm? För kall? Har han händerna under täcket nu? Oj har mössan åkt upp? Andas han där nere? 
Bada badkar är ockås något som fungerar bra, han badar med någon av oss i badkaret och första gången var det lite skeptiskt men andra gången verkade han tycka om det och slappnade av.
 
Rent fysiskt de första fem veckorna så har han blivit mycket mer stabil i nacken och håller till och med upp det själv under kortare perioder och kan efter lite jobb även vända på huvudet från höger till vänster sida om han ligger på mage. Ett riktigt leende har ännu (dvs första månaden) inte kommit vad vi tror men det är nära och blicken har verkligen utvecklats från att mer titta ut i tomma intet till att fokusera på punkter och ljuskällor. 
 
Nä, nu får det räcka, går ju skriva om minsta lilla tånagel som växer men någon måtta får det vara. Mycket av det jag skrivit låter nog väldigt positivt nu och jag får nog faktiskt hålla med om att det generellt känns som att vi fått ett barn som vill visa sina föräldrar att han inte behöver lämnas tillbaka på 30 dagars öppet köp. Och jag hade älskat honom oavsett, hur "inte snäll" han än hade varit.
Men tro mig, det känns inte som att han alltid varit här, jag sörjer min spontana vardag, min och Nicklas egentid och det knyter sig i magen när jag ser alla vänner som är ute och roar sig i en tid jag inte längre tillhör. Sånt måste man också vara ärlig med.
 
Tre saker jag lärt mig om bebislivet:
1. Babystrumpor med lågt skaft är inget att ha.
2. Babypojkar kissar på dig om du inte är uppmärksam vid blöjbyten.
3. Mjölk som inte äts upp i tid sprutar på riktigt ut hejvilt och kan orsaka "våtskador" på allt som kommer i dess väg.
 
Skall försöka göra lite summeringar varje månad, främst för egen del och spara, men jag lägger även upp dem här så ni som inte finner bebissummeringar intressanta får helt enkelt scrolla förbi. 
 
 
 
 
 

Kommentera här: