Åk tåg, det blir kul

Jag levde i förnekelse, uppenbarligen, tänkte att Cornelis som det gått så bra att åka tåg med helt klart fortfarande skulle vara ett "A-barn" på den fronten. Men det där att han senast var sex månader när vi åkte hade jag visst glömt bort... Sex månader innebär, fastspänd i babyskydd, ammandes och djupt sovandes såfort det började skaka. 
Idag inte lika mycket av något av ovanstående...
(null)
Under senaste 75 minutrarna har vi hunnit krypa iväg till andra vagnen, klättrat upp på ett bord, skrikit över att han inte få leka med "grannens" leksaker, ätit en hel flaska ersättning, tittat på Nicke Nyfiken i mobilen, lekt med det ryggsäcken hade att erbjuda, krupit upp till annan mamma och med hundögon fått komma upp i hennes knä och sitta och leka med hennes bebis leksaker en stund, stått och stirrat mellan säten på dem bakom och tillslut varit övertrött och skrikit och ålat och vägrat sitta i famnen så pass att vi gick ut i mellanvagnsrummet. (null)
Fällde i stress ut vagnen och pressade ner en motspjärnandes skrikunge som somnade på två röda. Nu är högst oklart hur länge jag kan stå här, om man ens får göra det... (null)

Kommentera här: