Malmö, hämtning och vattenmelon
Idag hämtade jag Cornelis på förskolan, något jag längtar efter sedan förra veckan. Han gråter fortfarande vid lämning men enligt pedagogerna så börjar han mer och mer anpassa sig vilket känns skönt och det finns inget bättre än att få det leendet från
honom när man kommer och hämtar.
Då solen gassade och C pekade på varje lekplats vi gick förbi på hemvägen så stannade vi och köpte med oss vattenmelon och stannade sedan på lekparken vid oss en lång stund innan vi gick hem. Nicklas kom och mötte oss med kaffe och jag tror vi var ute
1,5h och lekte. Nicklas blev rekryterad till fotbollsturnering med två åttaåringar och Cornelis var lite avis på att de lekte med hans pappa medan han själv var för liten för att vara med.
Men vattenmelonsfika och tre omgångar i gungan vägde upp.
Så stor, så liten, så underbar och jobbig i en enda stor marängsviss!