En superlördag

Döm av min förvåning när jag vaknade vid 8.30 och kände mig pigg. Här hade jag tänkt sova till 10-tiden men icke. Även Nicklas vaknade till strax därefter så vid 09 var vi uppe och kickade igång denna lördag. Nicklas började direkt montera garderober och jag fixade med frukosten. Slog till på en äggröra med parmesan och tryffelolja.


När morgonen var över var det dags för en efterlängtad återförening!

Svensson är tillbaka på fastlandet och nu endast en tågresa på 1,5h bort. Jag ville aldrig sluta krama henne. Ihop med Nina gjorde vi sedan stan. Vi var överallt, från Sumpan, söder, city till Östermalm. Vi var på loppisar, Bondens marknad, designmarknad och i vanliga butiker i city.

Efter drygt sex timmar på stan, lite ömmande fotsulor och händerna fulla med kassar kramade vi Sanne adjö och jag och Nina tog en öl på Haymarket innan även vi kramade varandra hejdå. 

Inte förrän 19-tiden klev jag innanför dörren hemma och där fann jag Nicklas mer eller mindre klar med vårt sovrum. Imorgon skall jag lägga en sista tuch på rummet sen skall jag visa hur det blev.

Så länge kan jag visa lite av dagens inköp.

På en loppis i Sundbyberg fyndade jag en himla fin kanna, lämpad för kaffe, té eller blommor. Och på Stadsmissionen vid Nytorget fick jag med mig ett minilinne för två guldpengar.

Lite kolor från "Pärlans" blev det också när vi ändå var i krokarna och en knopplist från lagerhaus som jag tänker skall få komma upp i lillrummet.

På designmarknaden vi besökte på Östermalm fastnade jag för ett litet familjeföretag vid namn "Torpkyktan" som sålde egengjorda doftljus och även doftoljor. Höstens doft "Gryningsljus" var verkligen underbar så ett sett med ljus och doftpinnar fick följa med hem till höstmyset. Självklart blev det även lite blommor, höstens första snittblommor som jag prutade på vid Hötorget innan hemfärd.


I villakvarteren

Sista långledigheten är över, dags för skogsliv igen innan hösten med dess mer normala arbetsveckor och två (ibland tre)-dagars ledigheter.


Jag avslutade helgen med att ta bussen ut till Nacka. 20min från Slussen och så var jag i mysigaste villakvarteret och hemma hos min Jönköpingsvän O.

Jag blev bortskämd med gofika på Olivias uteplats och vi norpade sensommarstrålar och pratade sommaren som varit och hösten som komma skall. 

Tänk att så många av mina vänner bor i Stockholm ändå. Man kan ju inte förvänta sig att få alla sina nära i samma stad men jag är ändå tacksam över att dem som faktiskt finns här uppe finns just här. Nog för att Nicklas är det som betyder mest men helt ärligt hade jag haft mycket svårare att anpassa mig till denna stad om jag inte haft så många vänner här.

Blandningen i att ibland möta upp en vän på ett café i city, ibland i en mysig lägenhet eller som nu i ett hus utanför stan älskar jag. När jag flyttade till Stockholm trodde jag bara att det var en lägenhet i innerstan som gällde, för det var det enda jag visste om och själv hade bott i de somrar jag varit uppe och jobbat. Numera är stadens olika delar mer bekanta och jag känner mig mer och mer hemma här allt eftersom jag lär känna staden och hur man med rätt enkla medel tar sig mellan innerstad, förortsmys och skärgårdsliv.

Efter timmar av prat i solen och kaffeslurpar i plural fick jag skjuts hemmåt och kvällen bestod av packning och fix inför stundande jobbvecka.


Ps. Renoveringen Nicklas roddat med hela helgen blev så himla bra men visar bilder när allt är klart.

Vänskap, lycka och kärlek

Att gå på bröllop och få dela den största dagen i två människors liv är fantastiskt. Varje bröllop är unikt men samma intensiva kärlek finns i luften vart man än vänder sig under dagen. I lördags fick en av mina äldsta vänner Maria äntligen sin Gustav, efter nio år tillsammans blev det dom även på pappret. En helt fantastisk dag!
Maria var så otroligt vacker med sina bruna ögon och den vita klänningen med spets i ryggen och vi skall inte snacka om den maffiga buketten med rosor! Tänk att två av oss nu är gifta, vem kunde trott det för över 15 år sedan när vi i våra små tighta träningstrikåer sprang runt på Råslätts IP och trodde att friidrottsstjärnor ändå var ett rimligt framtidsmål. Gifta sig, vem gjorde det?
Sarah som var tärna var också otroligt vacker i sin mörkblåa klänning och jag och Eleonor lyckades även vi matcha in i det "blåa temat" som upenbarligen var vad som gällde i vårt gäng.
Är så glad över dessa människor, tänk att man kan lära känna varandra som 10-åring och sedan klamra sig fast vid varandra och inte släppa taget även om det under tonårstiden ibland kunde bli både irritation, avundsjuka och uppehåll i kontakten. Sanna vänner. 
 
TACK IGEN MARIA OCH GUSTAV FÖR EN UNDERBAR DAG!