Nyårsafton 17/18

I år firade vi nyår hemma i lägenheten, det var sex år sedan sist vi firade på hemmaplan och då i Nicklas första lägenhet. Det året besteg vi Hammarbybacken till tolvslaget och det var nog en rätt så mycket stökigare tillställning än den som ägde rum i söndags. Stökig eller ej så hade vi väldigt trevligt med trerätters, sällskapsspel och sedan fyrverkerispaning från fönstret (svårt att fånga på bild dock).
Julduk och amaryllis åkte ut och ersattes med en festligare dukning i blått och vitt. Lite rosor, hyacinter, glittriga stjärnor och linneservetter utgjorde dukningen.
 
Sen var det dags att klä upp sig. Jag har inte supermycket att välja på när amningsvänlig är ett kriterie om man inte vill blotta hela kroppen var tredje timme. Hittade en klännig jag hade på midsommar förförra året som fick duga. Cornelis lyxade till det med body med krage och fluga. 
Vid 18 anlände gästerna, sex personer blev vi, alldeles lagom för vårt lilla matbord och kvällens lite lugnare tempo. C sov sig igenom större delar av kvällen, fick flaska en gång och bröstet en gång innan tolvslaget vilket han vaknade upp till och fick uppleva sitt första. 
På menyn stod ceviche på räkor, hummerpasta och hemgjord kokosglass med mango. Huvudrätten slank ner illa kvickt innan jag hann fånga på bild och som alltid när N lagar så smakade det super.
Tolvslaget närmade sig, champagnen hälldes upp, vi slog på Krister Henriksson på tv:n som räkande in till det nya året och sedan satte vi igång "Happy new year" i högtalarna. Framför fönstret skålade vi sedan och utanför släppte regnet ändå igenom en hel del fyrverkerier över Södermalm. 
(null)
(null)
Jag välkomnar 2018 och ser fram emot att inte vara gravid utan istället skapa en ny fin vardag med mina killar.

En dag i sängen och en i stan

Vardag igen då. Fast jag har ju ett par månader av ledig vardag framför mig så jag behöver ju inte ladda för nåt jobb än på ett tag iaf. Måste verkligen njuta av denna tid, tänk vilken lyx ändå att få vara hemma, gosa med bebis, fika hur mycket man vill och ändå få ett par hundralappar varje dag för det. Och att Nicklas också är hemma och vi får lära oss att vara föräldrar ihop det är värt varenda missat inkomstöre i världen. 
Igår gick det verkligen i noll knop här hemma och det var så satans skönt. Jag och Cornelis bodde i sängen och bara gosade, tittade på tv-serier och sov middag. (null)
(null)
Idag däremot så jobbade vi oss ur pyjamasarna och åkte in till stan. Presentkortet på Svenskt tenn skulle nyttjas och jag skulle äntligen få hänga med vänner i stan och ta ett glas vin! Det kanske låter banalt och kanske inte nåt som är viktigt att prioritera men för mig känns det så otroligt viktigt att få känna att jag inte blir låst att hitta på saker och så länge C är så enkel att ha med sig så kommer jag försöka komma iväg på smågrejer som tidigare var självklarheter. (null)
Den här lilla apungen är en fröjd att ha med sig på utflykt (jag vet att det imorgon kan vara  tvärt om) så jag passar på. Han sov från att vi kom utanför dörren tills att vi klev av bussen i stan. Sen var han vaken en kortis inne på Svenskt tenn, som förövrigt är väldigt oanpassat för barnvagn, charmade tanterna i kassan som undrade "om den lilla flickan börjat le än"... Jag undrar om de könsbestämde honom på grund av rosa åkpåse i vagnen?
Sen sov han sig igenom hela min kompisdejt förutom när han skulle äta. Sov gjorde han även i annan famn så jag kunde smutta ostört på mitt glas och njuta av fina vänner.

Tack för idag lilla tisdag, trivdes med så mycket som du bjöd på! (null)


Julen i Småland (mat, mat och mera mat)

Vi lämnade Värmland och Karlskoga på fredagen innan jul och landade på kvällen i Huskvarna. En dags uppladdning innan julafton infann sig. Morgonen startade med frukost ihop med syster md sambo, mamma, pappa, svärmor och N och C. O helga natt hördes ur högtalarna och änglaspelet klingade. 
Några snabba timmar rusade sedan förbi där alla fixade iordning sig inför lunchen då även farfar anslöt. Gröt och skinksmörgås serverades och jäklar i min låda så gott. 
När klockan sedan närmade sig 15.00 och gröten lagt sig någolunda dök resten av kvällen gäster upp, kusiner med respektive, farbror och faster. Fika dukades fram (ja vi äter myyycket under julafton) och huset fylldes av ett härligt sorl från 12 personer +bebis.
Paketutdelning skedde som sig bör därefter och minst fick mest. Kan säga som så att Cornelis har kläder så vi slipper tvätta på länge nu, fina släkten som skämmer bort!
Innan kvällen rundades av hann vi såklart äta ännu en gång och nu det stora julbordet (som jag dessvärre glömde fota). Men dukningen kom med och jag tycker det blev så fint med gamla kökshanddukar och pepparkaksformar.
Att jag firat ALLA mina 30 julaftnar på samma ställe är jag så himla tacksam för. Först när farmor bodde i huset och sedan när min familj tog över det så fortsatte traditionen att fira just där. Det är något visst med att en dag om året så är allt precis så som det alltid varit, mer eller mindre, detta året med en liten bebis som förgyllde allt!