När morgonljuset inte finns men man låtsas
Det är gråare än en pensionärsfrissyr utanför fönstret, ett sånt där väder då man inte ser Sofias högsta topp på andra sidan av Hammarby sjö. Men jag blundar för det som finns där ute och håller mig inne och låtsas att det är en sån där tidig sommarmorgon när det är helt daggvått i gräset. Man minns ju dem där mornarna på sommarlovet när man sprang ut genom dörren och det var lite för kallt under fötterna men ändå tillräckligt varmt för att man skulle ut i bara nattskjortan.
Det var som en morgon utanför fönstret,
och gräset hade just gått upp.
Liksom jag.
Och solen knalla in genom persiennen i fönstret,
och värmde min nybryggda kaffekopp.
Mm, vilken dag.
Det var som en fågel som just hade vaknat,
som sjöng på ett språk som ingen förstår.
Det var som om jag plötsligt förstod vad jag saknat,
en frukost med dej och ditt nyduschade hår.
/Visan om frukosten, Lasse W
Idag står storstädning på agendan, jag skriver det här för då blir det lite mer press på att faktiskt göra det. Lite påskpynt kan kanske också få åka fram. Om vädret förmår sig att bli aningen lite bättre så kanske det kan vara på sin plats med en nypa luft också. Men jag skall sitta vid Nyhetsmorgon en liiiten stund till och sippa på mitt té.
